Varför ska jag analysera min hästs hö?

Innehåll

• Varför äter hästen hö?
  
• Varför har olika hästar olika näringsbehov?
  
• Varför varierar höets näringsinnehåll?
  
• Hur tar man ut höprover?
  
• Hur analyseras ditt prov av AnalyCen?
  
• Så tolkar du analysresultatet!
  

Varför äter hästen hö?

Växten skapar kolhydrater i fotosyntesen, en process i vilken solljusets energi binds i kolhydrater som växten bildar av koldioxid och vatten. Växten använder kolhydraterna till att exempelvis bygga cellväggar. Det är på fotosyntesen som allt liv bygger eftersom det är ursprungskällan för all energi som förbrukas av levande organsimer (t. ex. du och jag!).

Växten tar upp enkla ämnen från luften och jorden. Av dessa ämnen bygger den upp mer sammansatta ämnen. Vissa av dessa ämnen innehåller också energi från solen. Hästen äter upp växten. I hästens mage bryts de ämnen som växten byggde upp ner igen. Men inte hela vägen ner till de allra enklaste ämnena. Från dessa "halvenkla" föreningar kan hästen dels bygga upp enormt komplexa strukturer som tex muskler i sin kropp, dels kan hästen använda den lagrade solenergin för att t. ex. galoppera ute på ängarna.

Till skillnad från hästar kan växten från enkla kväveföreningar bygga alla olika aminosyror som de använder för att sätta samman alla de proteiner de behöver. Växterna behöver protein till exempelvis enzymer, ämnen som medverkar i kemiska livsprocesser i växten.

Hästens kropp är liksom växten uppbyggd av kemiska strukturer. Byggstenarna för hästens och växtens kemiska strukturer är delvis de samma. Vad hästen egentligen gör är att äta upp de kemiska strukturer som växten har byggt upp. Sedan byter den ned dem och använder dem som byggstenar för de strukturer den behöver i sin egen kropp.

Höets struktur fyller också en viktig funktion för att hästens digestionsapparat ska fungera. Det är viktigt för hästens beteende att få äta hö. Vilda hästar betar ca 18 timmar om dygnet.

Varför har olika hästar olika näringsbehov?

Allt eftersom olika aktiviteter föekommer i hästenskropp, (t. ex. hjärtats arbete, rörelsearbete, växer eller ger di) förekommer också olika kemiska processer. Även om hästen gör just ingenting så förekommer hela tiden en kontinuerlig nedbrytning och förnyelse av kroppen. Dessa processer ger upphov till olika krav på näringstillförsel. Så har t. ex. en växande unghäst liksom ett digivande sto ett stort behov av protein eftersom de bildar proteinrika föreningar (fölets kropp växer, stoets mjölk innehåller mycket protein). Därför kommer t. ex. hö som har höga halter av protein att passa bäst på stuterier.

Varför varierar näringsinnehållet i hö?

De ämnen som hästen utvinner ur hö förekommer i olika mängder och olika koncentrationer i olika hö. Anledningen till detta är vilka odlingsbetingelser och skördebetingelser som rådde på de fält där ditt hö växte. Exempel på sådana faktorer är, klimat, gödsling, jordmån, växtens utvecklingsstadium vid skörd, förluster vid torkning och bärgning, och lagringsförluster.

Hö har högre enegiinnehåll ju tidigare utvecklingsstadium gräset befinner sig i när det skördas, det vill säga ju tidigare gräset slås desto högre energiinnehåll har det. Detta beror på att ju äldre växten är desto mer strukturella kolhydrater (kolhydrater som ger strået dess stadga) innehåller den. Dessa är svårare för djuret att bryta ned och därmed svårare att tillgodogöra sig energin från.

Proteinhalten i hö varierar mycket kraftigt beroende på utvecklingsstadium, artsammansättning, kvävegödsling, jordmån med mera. Växters protein finns främst i enzymer vilka deltar i viktiga kemiska processer såsom fotosyntesen, vilka är koncentrerade till bladen. Allt eftersom strået utvecklas och utgör en allt större andel av höet sjunker proteinhalten bland annat på grund av att det protein som finns "späds ut".

Proteinhalten är högre när gräset skördas tidigare, när kvävegödslingen har varit riklig och om jordmånen är mullrik (förenklat kan man säga att mulljordar ger kväve). En vall med klöverinblandning kan ge hö med hög proteinhalt.

Det är viktigt att vara försiktig så att inte klövern vid torkning och bärgning tappar bladen vilka innehåller det mesta proteinet. När vallen ska slås avgörs av när man tycker att balansen mellan skördens storlek och dess näringsinnehåll är lämplig. Vid vilket av gräsets utvecklingsstadier denna balans uppnås avgörs också av till vilka hästar höet ska ges eftersom olika hästar har mycket olika behov, speciellt avseende proteinhalt.

Energivärdet i hö brukar variera mellan ca 7 - 9 MJ / kg. Proteinvärdet brukar varriera mellan 10 - 60 g SmbRp / kg. Det är mycket svårt att bedömma vilket hö som har vilket näringsinnehåll genom att endast titta på det.

Hur tar man ut höprover?

Provtagning på fält är den bästa metoden. Gå i en diagonal över fältet och ta stickprov med jämna mellanrum. Var försiktig så att inte de näringsrika bladen (främst klöver- och lusernblad) trillar loss.

Om höet ligger löst på skullen så får man gå runt och ta prover på flera olika ställen. Försök att ta prover lite längre ner i partiet. Var återigen försiktig med bladspill.

I balat hö kan man ta ut några olika balar. Sedan öppnar och delar man försiktigt på dem och tar ut sina prover.

Använd alltid en hel och ren påse!

Hur analyseras ditt prov av AnalyCen?

Energi- och proteininnehållet analyseras med NIR-analys. NIR står för Nära Infraröd Reflektans.
En liten mängd malt prov packas i en liten provkopp. Provet belyses och absorbansen (provets ljusupptagande förmåga) mäts. Analysinstrumentet kalibreras med hjälp av de klassiska metoderna VOS (Vomvätskelöslig Organisk Substans) för energi och Kjeltec (Kjeldahl-metod) för protein.

Mineralerna Kalcium (Ca), Fosfor (P), Magnesium (Mg) och Kalium (K) analyseras genom att prov upplöst i 50% salpetersyra (HNO3) bränns över en Argon (Ar)-låga. Temperaturen uppgår till 10 000 grader och provet sönderfaller i atomer. Våglängden hos det ljus som bildas vid förbränningen avläses och efter beräkningar fås innehållet av de olika mineralerna. Metoden kallas ICAP (Induktiv Kontroll Argon Plasma).

Om du har ytterligare frågor om själva analyserna kan du ringa Pernilla Styf på AnalyCen i Uppsala, 018-68 60 69, eller Roland Svanberg på AnalyCen i Lidköping, 0510-887 00 (vxl). Frågor om hygienisk analys av grovfoder ställes med fördel till Roland i Lidköping.

Så tolkar du analysresultatet!

Så här kan ett analyssvar se ut:

Analys Torrsubstans Råprotein Smb råprotein, häst Energi, häst Kalcium Fosfor Magnesium Kalium

Resultat 84.0 84 45 7.1 2.7 1.8 1.2 22.6

Enhet % g/kg foder g/kg foder MJ/kg foder g/kg foder g/kg foder g/kg foder g/kg foder

Det är inte alls ovanligt att hö innehåller för lite protein. Det bästa är då att försöka skaffa annat hö. Går inte det så ställs det extra stora krav på att du komponerat en bra och korrekt foderstat. Gå till hästfoderprogrammet och försök att komponera en bra foderstat med hö av olika kvalitet, så får du se hur svårt det är om höet till exempel bara innehåller 10g smb. råprotein/kg.